Håll varsamt om dig själv !

Jag är mitt i en tid då jag skriver väldigt mycket, en tid många tankar dyker upp och för mig är rena terapi att kunna sätta ord på mina tankar och känslor, det går upp och ner ibland skriver jag väldigt mycket och ibland tar flera månader som jag ej kan skriva något.

När man har det svårt är det viktigt att ta hand om sig själv. Tyvärr är det lätt...are sagt än gjort. Vi är olika som människor och vi har också olika behov olika sätt att hantera svåra tider, en del kan skriva av sig som jag ett sätt att hantera svåra tider, jobbiga tankar mm, andra gör på ett annat sätt, alla sätt är bra bara man kan ta sig igenom det jobbiga, det finns bara ett sätt och det är att ta sig igenom man kan inte klättra upp det jobbiga och man kan inte heller rå runt om det jobbiga, i livets hårda skolan går inte att ta sig igenom via en fusk lapp.

De flesta av oss har en grundinställning som innebär att vi är stränga, kritiska och tuffa mot oss själva (det gäller i extra hög grad om vi tror att verklighetsglappet är vårt eget fel).

Vi vet alla att den här självkritiska inte hjälper oss, men det betyder inte att vi kan få stopp på den. Populära självhjälpsmetoder som går ut på att man ska ifrågasätta sina negativa tankar, upprepa positiva affirmationer eller utöva självhypnos fungerar sällan i långa loppet; vår sinne fortsätter att vara sträng och självkritiskt. Vi behöver alltså lära oss att hysa medlidande med oss själva och att varsamt hålla om och värna oss själva. Vi behöver lära oss att stötta och trösta oss själva och att hantera smärtsamma tankar och känslor på bästa sätt så att de blir mindre skadliga för oss.

Nu är det viktigt att vi ser skillnaden mellan att trösta sig själv och att tycka synd om sig själv, en del av oss har en förmåga att blanda dessa två ihop.

Jag brukar prata med väldigt många människor som har det jobbigt på olika sätt, men av alla dessa människor som jag har pratat med en längre tid nu pratar jag om flera års tid, så har en del fastnat i att tycka synd om sig själva. Att tycka synd om sig själv en längre tid skapar uppmärksamhet bland empatiska människor, och för mycket uppmärksamhet skapar ibland ett beroende av att bli säd, och i sin tur kommer detta att förvandlats till en ond cirkel som kan vara svårt att komma ifrån.

Därför är det super viktigt att den person som vill hjälpa någon annan via samtal att vara uppmärksam att den person som har det jobbigt inte hamnar där och har den person redan hamnat där så är det viktigt att få denna att inse att det hjälper inte att man ska tycka synd om sig själv.

Ofta brukar hjälpa att man ställer jobbiga frågor till denna person som har fastnat där, frågor som kan få denna människa att vakna till, vilka olika metoder det finns för att kunna hjälpa såna människor ska jag inte gå in på för det är väldigt komplex.

Ju större verklighetsglappet är, desto våldsammare blir den känslostorm som den utlöser inom oss. Vågor av smärtsamma känslor piskar genom kroppen och smärtsamma tankar viner genom huvudet. När vi rycks med i denna storm av tankar och känslor blir vi hjälplösa - allt vi kan göra är att kämpa förtvivlat för att inte drunkna. När ovädret slår till måste vi därför kasta ankar och grunda oss, så att vi sedan kan ta itu med situationen på ett effektivt sätt. Att vi kastar ankar betyder inte att stormen bedarrar, det säkrar oss vara tills den har dragit förbi.

Var rädd om dig själv